Vecka 3

Nu har jag läst lite i boken. Jag har inte kommit så jätte långt, men iallafall en bit. Men iallfall, brottet som har begåtts är ett mord på fyra personer. Men jag har ingen aning hur brottet begicks. Familjen som blivit mördad iallafall var en förmögen familj. Och polisen misstänker lite att det är någon i släkten som vill ha pengar.
Polisen har förhört grannar och nära till familjen och förssöker lista ut vad som hänt.
Mer vet jag faktiskt inte just nu, men ska förssöka komma ikapp lite med läsninge, wish me luck.

Tack o hej (:

Deckare, min bok.

Nu när vi har börjat med genre deckare så har jag valt en bok som heter "Bortom sanningen" av Anne Holt.

Anne Holt kommer från Norge och är en av dom stora deckarstjärnorna där. Och hon har gjort 8 andra böcker, två av dom är t.ex "Demonens död", 1996 och "Det som tillhör mig", 2002. Jag har inte läst några av hennes andra böcker.

Vad för slags deckare den är, det vet jag inte riktigt hur jag ska svara på. Men ett mord har begåtts.

Varför valde jag denna bok? Ja, de undrar nästan jag också. Men baksidetexten lockade mig lite och det lät iallafall rätt så spännande.

Allt för mig just nu jag återkommer!

Min recension

Denna bok, handlade somsagt om Ida och hennes familj. Att Ida en dag hittade ett brev på sin mammas skrivbord, och i det brevet stod det att hon hade en annan pappa.
Ida blir ju mistänksam, och försöker få reda på om det är sant att denna Manne som skrivit brevet är hennes riktiga pappa.
Hon hittar foton på Manne och försöker se några likheter.
En dag får hon modet att åka in med sina kompisar dit Manne bor. Hon vill ju se honom på riktigt. Manne var trevlig.
En dag får Ida nog på allt, hon blir förvirrad och vet inte vad som är sant, så hon åker in till stan bort från sitt hem. Vet inte var hon ska ta vägen, allt snurrar. Sen vaknar hon upp på ett sjukhus där hennes mamma och David står.
När väl Ida är på sjukhuset funderar hon över ett faderskapstest, men struntar i det.
I slutet får man se ett brev Ida skrev till Manne, ett brev om att hon har det bra som det är, och behöver inte en till pappa. Men man får aldrig reda på, vem som verkligen är hennes riktiga pappa.

Jag tyckte boken igenom var rätt så handlingslös, det hände igentligen inte så mycket. Jag blev lite besviken på boken.
Men man förstår boken bra, hon förklarar allt bra. Jag tror jag inte har så jätte stor lust att lläsa Åsas andra bok, för boken imponerade inte så mycket på mig. Men den gick att läsa och får därför ett godkänt.

Utvärdering av arbetsområdet

Jag tycker att detta arbetsområde har varit bra. Det är faktiskt skönt att sitta och läsa på en lektion, och bara ta de lungt. Och det har vart bra att läxan har vart att gå in på datan och skriva ett inlägg.
Men jag kan också säga att det blivit lite trögt dom sista veckorna att sitta och läsa, man blir lite rastlös. Men det kan vara skönt att det är helt tyst på lektionen för en gångs skull.
Jag har inte stött på några svårigheter i detta område.
Min blogg grupp har väl inte vart så aktiv direkt, men det har inte jag heller. Har komenterat då och då. Men har inte heller fått några komentarer direkt på min egen blogg. Det gick ju rätt så dåligt.

Det var det från mig! Ha ett bra lov :)

Författaren

Åsa Anderberg Strollo heter författaren för den bok jag läser.
Åsa föddes den 5 maj år 1973 i Bjärred utanför Lund.
Hon är en rätt så ny författare och debuterade med sin första bok "Bryta om" år 2007. Den boken har jag aldrig läst men tror nog gärna jag skulle vilja läsa den.
Boken bryta om görs till film just nu. Och när boken kom ut blev den augustprisnominerad.
Uatnför hennes karriär som författare, och även lite jobb med film. Så bor hon idag i Hornstull med familj.
Så mycket annat finns det inte att säga om Åsa.

Hon är en bra författare och skriver bra. Hon besrkiver så att man kan tänka sig hur det skulle vara på riktigt. Och det är bra i en bok, annars komemr man aldrig in i den.
Jag har snart läst ut min bk och då kommer jag med en mer reccension.

Min egen bok.

Min bok jag nu läser heter "Blod" av Åsa Anderberg Strollo.
Det börjar med att man får reda på att hon har läst ett brev, ett brev där det står att hon har en annan pappa. Brevet låg på hennes mamma Anjas skrivbord, som hon då "råkat" få syn på.
Ida som huvudpersonen heter, är 14 år och går i åttan som jag. Ida är inte en av dom populäraste i skolan, men hon har sina bästa vänner Nisa och Julia. Och Nisas bror Finn förstårs, Nisas bror som Ida börjar få känslor för. Men han är jätte populär och skulle kunna få vem som helst, så varför änns tänka tanken att det skulle bli något. Men hon har den ändå där, tanken om att kanske, kanske de skulle kunna bli något.
Efter några veckor utan att någon av hennes föräldrar har sagt något om brevet, får hon ångest och måste bara veta. Så en dag åker hon in till sin mamma Anjas jobb och frågar henne rakt ut. Vem personen som har skrivit brevet och om det är sant, att hon har en annan pappa.
Anja blir arg att hon har rotat i hennes papper, men förklarar att hon inte ska oro sig över brevet, fast att hon inte ska säga något till David, Idas pappa- om det nu verkligen är det- för det skulle bara oroa honom. Och att han är din pappa, det vet du väl?
Men Ida blir orolig, och en dag när hon pratar med David, blir hon bara tvugen att fråga om han vet något om brevet. Men han visste såkalrt inget om det. Ida blir ännu oroligare och vet inte vad hon ska ta sig till.
Senare samma kväll hör hon Anja och David bråka om brevet, hon känner att det är hennes fel, om hon inte hade sätt brevet skulle allt vara okej.
Efter allt krångel vill Ida ändå få reda på mer om denna Manne som han heter, om det verkligen skulle kunna vara hennes pappa. Hon rotar mer i Anjas skrivbord och hittar bilder hon aldrig sätt förut. Skulle det här kunna vara Manne tro? Han hon sett honom förut? Men hon får bara mer skuldkänslor att hon har rotat.

Mer än såhär har jag inte fått reda på i boken.
När jag läser boken är jag rätt så inne i den. Men den är ändå rätt så seg, och det händer inte så mycket. Men på något sätt vill jag ju ändå veta vad som ska hända nu. Kommer hon träffa denna Manne? Är han hennes riktiga pappa? Eller är allt bara ett missförstånd?
Därför ska jag nu förtsätta läsa boken och se vad som händer.

Boken.

Min sammanfattning av boken.

Denna bok har fått mig att tänka till några gånger. Sitter och tänker på stackars Hanna, och att detta mycket väl kunde vara verklighet.
I denna bok så var det lite hopp mellan att hon satt på behandling och var runt 18 år kanske, förstod inte riktigt dedär; och mellan hon gick i skolan och var runt 10-11 år. Det blev lite rörigt i början, men sedan kom man in i det, och båda var bra på sina egna sätt. Dom sidorna som hon satt på behandlingen var kursiverade, och handlade mest om hennes egna tankar.
Hanna var en mycket sorglig person. I början hade hon ju Karin så då var hennes bästa vän. Men dagen kom då hon struntade i Hanna oc börjar umgås med de "populära" och då började Hanna bli mobbad.
Hanna var sjuk i en vecka och kom inte till skolan. Och då en dag kom Sofia, som förut hade varit populärast men som inte var de längre, och gav henne ett inbjudningskort till en fest. Hanna tänkte att hon kunde gå dit en stund, för att sedan gå hem, tänkte att de inte skulle vara något speciellt. Men den dagen på festen, så började helt plötsligt alla de snygga o populära killarna bjuda upp henne en efter en. Hon tänkte att dom kanske hade tänkt om och att hon skulle få sin chans nu. Och senare på kvällen fick hon en lapp där de stod att Olle, den populäraste, ville ha chans på Hanna. Och sa ja. Senare på kvällen när Hanna och Olle dansde, började han taffsa och ta på hennes bröst vilket Hanna inte kände sig bekväm med. Olle började skrika "Usch du är ju helt platt! Dig kan man ju inte vara ihop med!". Och Hanna fick nog och sprang hem.
Detta blev jag arg över, att vissa folk går så mycket på utseendet.
Man märker somsagt att Hanna inte mår bra, och att hon saknar sin farfar riktigt mycket. Han verkade vara en mycket speciell person för henne.
Det slutar iallafall med att Hanna kommer ut från behandlingen och får komma hem, kanske även försöka börja ett nytt liv, skaffa vänner, kanske tillochmed komma nära och få uppleva bra saker. Bara hon tror lite mer på sig själv.

Boken är klart godkänd, bara att den var seg att komma in i. Men efter ett tag gick de.
Man fick några tankeställare då och då när man läste denna bok.
Författaren har lyckats bra med att beskriva hur hon känner och förklarar bra. Det är ett plus för då kan man enklare se saker framför sig, och nästan bygga upp personen som man läser om.

Nu ska jag börja läsa en annan bok, ännu vet jag inte vilken men återkommer med de.

Tro på sig själv
"Man måste tänka framgång, innan man kan uppleva den.
Man får precis så stor framgång som man väntar sig.
Om man inte tror att man kan klara av saker och ting,
hur ska då andra kunna tro det?
Du måste alltså våga framhärda i att tro på
din egen förmåga att kunna klara av saker.
När du sedan får en bekräftelse på att du kan,
får du en positiv bild av dig själv."

Hanna i boken verkar inte tro så mycket på sig själv. Hon verkar heller inte trygg i sig själv. Hon tror hon inte är något. Fast även så försöker hon inte. Hon tror inte att hon klarar de, även fast hon vill de så starkt. Hon vill passa in som alla andra. Och allt detta blir förmycket. Hanna mår inte bra.

Tomma skal
Bröst och fejs och sånna grejer är det enda killar ser i tjejer.
Alla killars ideal.
Bara vackra tomma skal.

Även denna passar bra in i boken eftersom det ända killarna tänker på i denna bok är just bröst och utseendet. Vilket är fel. Det handlar ju även om insidan, den är så viktig. Och dessa "populära" tjejer i Hannas klass som har bröst och sminkar sig, har ingen bra personlighet. Dem mobbar andra, speciellt Hanna som inte utvecklats, och mobbar antagligen för att känna sig bättre själv. Det här kan jag känna igen, och de är sådant som absolut händer i verkligheten. Vilket inte är kul att änns tänka på.